Man talar ibland om skolhuset som den tredje pedagogen, ett nästan omärkligt väsen som påverkar mycket av det som läraren gör. Vem är hen egentligen och vad är det som hen egentligen gör?
Under mina snart 30 år som rektor tänker jag att många lärare jag sett, inte har reflekterat tillräckligt, över vad skolhuset betyder för den pedagogiska verksamheten. Då jag för närmare 40 år sedan arbetade i en typisk 70-talsskola, stötte jag själv på problem. Vi skulle ju vara lite progressiva och framåt och då var det inte alltid så politiskt korrekt att ha katedern där framme. Nu var ju den tidens kateder inte riktigt en kateder, utan såg ju ut som ett vanligt skrivbord med låsbara lådor. Men det såg inte så bra ut att den stod där framme. Vad flera gjorde då var att ställa den längst bak. Några till och med vände på klassrummet därmed. Nu var det ju få som gav sig på att flytta tavlan dit bak också, men i praktiken kom flera att undervisa bakifrån. Därmed var det också flera elever som flyttades något framåt i rummet och kom att hamna närmare tavlan där katedern/skrivbordet stått.
Nu blev det påtagligt stökigare i klassen och överhuvudetaget stimmigare. En högre ljudnivå som ibland hade tendensen att stiga successivt tills läraren bröt in och påkallade tystnad.
Förklaringen var inte så enkel, men framstod som enkel, i efterhand. Klassrummet far utrustade med ljudabsorbenter i taket. Dessa skivor hade olika hårdhet/mjukhet. Framme vid tavlan var de hårdare för att ljudet från den som talade till klassen inte skulle absorberas uppe i taket, utan mera reflekteras ut i rummet. Däremot längst bak var skivorna mjukare och absorberade mer. Då lärare vände på rummet så arbetade ljudegenskapena emot läraren och elevena. De elever som kommit närmare tavlan hördes mer i och med att ljudet felflektierades ut. Läraren som flyttat sig till bakre delen, absorberades av de mjukare plattorna. Utan att det märktes var då läraren tvungen att hela tiden höja rösten då läraren själv uppfattade att hen inte hördes, medan elevena vid tavlan hela tiden hörde sig själva mer än läraren och även vid lågmält tisslande, hördes de så pass mycket att det verkade störande.
Här har vi ett bra exempel på hur lokalerna och skolhuset kan motarbeta läraren. Nu är det ju inte så att det finns en tredje pedagog gömd i väggarna men det är ändå så att huset på det ena eller andra sättet kan udnerlätta eller försvåra det läraren försöker göra. När huset är tomt märks ingenting och man kan inte påstå att den tredje pedagogen i egenskap av skolhuset, på något sätt skulle vara en aktiv part, ett subjekt, men ändå hela tiden en respondent som reagerar på det läraren gör, och underlättar eller försvårar. Här i exemplet blir också en annan fråga uppenbar, och det är att bruksanvisningen ofta inte finns, som förklarar hur man byggt och hur det är tänkt att använda skolhuset.
Ett annat exempel är en högstadieskola som byggdes med korridorer och täta väggar. Inget glas i vare sig väggar eller dörrar. Klassrum på rad. En störningsfaktor som ofta inträffade var att elever hela tiden kunde störa undervisning genom att springa i korridoren och banka på dörrarna, men vara försvunnen innan någon hann öppna en dörr. När skolan byggdes om togs fönster upp och dörrar fick glas. Transparensen var inte total utan kunde styras genom gardinluft som gjorde att man kunde se om någon rörde sig i korridoren. Drog man ifrån gardinen lite kunde man se ut. På detta sätt upphörde denna möjlighet att kunna busa då man blev igenkänd och tillsagd om man försökte störa. Från början hade man velat ha heltäckande dörrar och väggar för att inte bli störd. I efterhand visade sig en balanserad transparens vara effektivare i det avseendet.
På detta enkla och genomtänkta sätt, eller ogenomtänkta och oanade, kan skolans lokaler understödja eller sätta upp hinder för den pedagogiska verksamheten.
I så motto kan man prata om den ”tredje pedagogen” som en ganska tyst och passiv med- eller motspelare, men som hela tiden finns där och reagerar på det man försöker göra. Ibland hjälpande. Ibland stjälpande. Poängen i detta är att försöka bygga ett skolhus som hjälper i det man försöker göra. Det förutsätter att lärarna vet hur skolan är byggd och att de vet på vad sätt de kan ta hjälp av huset. För det mesta är skolhuset tyst och bruksanvisningen borta sedan länge, och lärarna inte så fokuserade på att ens försöka förstå. Här finns en del att lära och det första att göra för en intresserad ledning, vore kankse att försöka leta fram bruksanvisningen om den ens finns?