Ett program för skolhus handlar inte i första hand om det aktuella och eventuella bygget. Det handlar om att bli medveten om vilka lokaler man har idag och hur de används, för att i nästa steg kunna ta ställning till om man behöver bygga ut eller förändra det befintliga beståndet. Det är stora pengar i investeringar och drift som vi talar om, och som påverkar verksamheten över lång tid. Det kan vara så att slutsatsen av ett programarbete det totala beståndet kan resultera i att man i stället för att bygger ut, minskar beståndet, men ändå vinner i kapacitet och kvalitet över tiden.
Ett program borde innehålla följande huvudrubriker:
- Kunskap och lärande som grund för skolhuset – en pedagogisk organisation
- Lokalsamhället och skolhusets kontext
- Kvantiteter och kvaliteter i fastighetsbeståndet och inventarier i ett ekonomiperspektiv
Rubrikerna omfattar flera nivåer, den enskilda skolenheten och kommunen totalt. På skolnivå kan man gå långt ner i detaljer och beskriva enskilda funktioner som kapaciteten i antal elever för ett enskilt klassrum exempelvis. Jag kommer att presentera mallar för arbetet. Syftet är att veta så mycket om möjligt men att också strukturera detta på ett begripligt sätt så att man kan sammanställa materialet på ett överskådligt sätt för en hel kommun eller huvudman.
Utgångspunkten är den enskilda skolan och att detta sammanställs för kommunen i sin helhet. Inte tvärtom. Anledningen är att summan av skolorna är en abstraktion som egentligen inte finns. Skall man påverka eller förändra något, måste man gå tillbaka till en enskild skola och börja i ett klassrum eller en korridor eller en skolgård. Kommunens skolgårdar eller korridorer, i något slags övergripande begrepp, går inte att påverka med mindre än att man börjar i den fastighet där det finns en korridor att förändra.
Däremot kan mönster komma fram i analyser av hela beståndet då man sammanställer materialet på kommunnivå. En förutsättning då är att man vet vad kvantiteterna och kvaliteterna står för så att man inte adderar päron med äpplen. Studien av en fastighet sker utifrån en gemensam standard som är möjlig att summera och sammanställa och som sedan kan ligga till grund för analyser och slutsatser.
Här följer en översiktlig genomgång av vad som kan finnas under de olika rubrikerna. Avsikten är att åskådliggöra vad man kan vilja, om man vet och känner till vad man kan påverka. Man kan naturligtvis välja ambitionsnivå beroende på var man står i sin utveckling just nu.
Tiden för att ta fram ett program beror på ambitionsnivå och prioriteringar. Att involvera den enskilda skolan i programbeskrivningen borde vara en del i arbetet för att skapa en gemensam plattform för den pedagogiska diskussionen om skolfastigheten som stöd för den pedagogiska verksamheten. Att även ta med personal i tekniska diskussioner i pedagogikens gränsland, kan ge effekten av att fler blir medvetna om hur de kan använda lokalerna på ett mer medvetet sätt än vad de gör idag. Lokalprogrammet för den enskilda skolan kan därmed bli en del av eller ett underlag för arbetsplanen på samma sätt som kommunsammanställningen är ett underlag eller en del av skolplanen. Skillnaden är att de årliga arbetsplanerna och mandattidens skolplan är mer föränderliga jämfört med de fysiska lokalförutsättningarna som beskrivs i programmet. Men denna resurs som ändå står för 20% av budgeten synliggörs som resurs för verksamheten och lyfts fram och kan värderas utifrån sitt bidrag till de övergripande målen. Att använda skolhuset som resurs för elevernas lärande.
Kunskap och lärande som grund för skolfastigheten – en pedagogisk organisation
Detta avsnitt handlar om mycket av det som skrivs i andra artiklar om kunskap och lärande och hur det kan komma till uttryck i en organisation.
Det skulle kunna innebära att man resonerar kring moderna uppfattningar om kunskap och av det drar slutsatser om hur eleverna lär sig. Som bekant handlar det om en mångfald strategier och rimligen bör det innebära att man beskriver och skapar mångfaldens möjligheter i klassrummet om nu eleverna skall ha det som bas för sin verksamhet.
Vidare beskriver man hur organisationen kan ta sig uttryck i enheter bestående av klasser/grupper och vad detta sammantaget leder till för behov av andra funktioner utöver hemvisterna, som skall vara resurser för verksamheten.
Här kan man tänka sig olika underrubriker. Utifrån forskning om klassrumsledarskap har läraren att planera grupperingar, individualisering, kontroll och motivation. Konsekvenserna av en sådan planering skulle leda vidare i slutsatser om rummens utformning och inredning och hur klassrum och andra lokaler sammantaget bildar en pedagogisk helhet.
En nyligen utkommen avhandling delar upp skolan i olika rumsperspektiv,
$1· det sociala rummet som speglar hur människor samverkar sinsemellan,
$1· rum för handling där aktiviteterna styr utformning och utrustning,
$1· beteendereglerande rummet som styr hur man skall uppföra sig i skolans olika delar,
$1· betydelsebärande rummet som innebär vilka budskap som överförs till den som kommer in, ett tyst bibliotek eller en stimmig lekhall,
$1· det stämda rummet som likt ett instrument avser att skapa en viss stämning.
Jag vill här inte förespråka det ena eller det andra sättet att beskriva hur man vill ha det. Det väsentliga är att veta vad man vill och beskriva det tydligt. När man utforskar vad man vill kan man ta hjälp av olika sätt att se skolan. En arkitekt som skriver en avhandling har ett sätt att se på skolans pedaogiska rum. Det ger ett perspektiv. Forskning om skolans pedagiska arbete kan innebära en mer pragmatisk syn på viktiga pedagogiska funktioner. Det ena behöver inte utesluta det andra. För brukaren eller i detta fallet skolverksamheten kan det vara berikande att ta in så många perspektiv som möjligt.
Lokalsamhället och skolfastighetens kontext
Skolfastigheten är ju per definition inte bara huset utan även skolgården eller utemiljön. Utemiljöns avgränsning är inte bara tomtgränsen. Finns natur, ett omgivande samhälle med affärer och arbetsplatser, kan både natur och kultur inventeras i vilket avseende detta kan innebära resurstillskott.
Omvänt kan skolfastigheten innebära resurser för det omgivande samhället. All verksamhet i närområdet kan inventeras och utredas som grund för ömsesidig resurssamverkan mellan verksamheter.
Befolkningens utveckling över tiden kan ge slutsatser om en mer flexibel lokalanvändning. En människa föds, går i förskola, skola och skolbarnsomsorg, studerar/arbetar utanför bostadsorten, pensioneras, vårdas och dör. Behoven under en livscykel varierar med vad som är specifikt för den aktuella åldern. Som medborgarkollekiv ställer det krav på den kommunala verksamheten. Till viss del finns grundläggande behov av en viss verksamhet hela tiden men som marginaler varierar behoven och man söker möjligheter att omvandla skolor till bostäder, förskola, ålderdomshem, komersiella lokaler. Utan att göra alla byggnader till byggsatser borde man se om en del av beståndet kan förändras med små ingrepp för att möte de marginella förändringarna.
Ju mindre kommunen eller området är, desto känsligare är man för marginella förändringar i ekonomiskt avseende där lokaler ofta utgör en stor del. I en större tätbebyggd kommun kanske man inte är lika känslig. Ändå är det lätt att bygga en skola. Att lägga ner en skola kan vara omöjligt. En planering över tiden som förutsäger detta och styr lokalanvändning över tiden kan vara lättare och mer förutsägbar. Men man måste då tänka efter före, och det är det som är avsikten med denna huvudrubrik.
Kvantiteter och kvaliteter i fastighetsbeståndet och inventarier
Ekonomi handlar om hushållning med begränsade resurser. Därför är det i ett ekonomiperspektiv inte lämpligt att bara vilja ha mycket till högsta kvalitet. Man måste prioritera både rätt kvantitet och rätt kvalitet för att få något tillbaka genom vilket bidrag som skapas i kärnverksamheten som ett resultat av dessa val. Man skulle kunna kalla det verkningsgrad. En vedeldad eldstad kan ge låg eller hög verkningsgrad av det men eldar som uttrycks i procent. På samma sätt kan man tänka sig att resultatet av alla val i utformning av ett skolhus och vad som finns däri kan ge en verkningsgrad för den pedagogiska verksamheten.
I alla skolhus finns olika problem som innebär begränsningar i skolverksamheten. Om man exempelvis låter bli att bygga solinstrålningsskydd för ett klassrum som blir olidligt hett i vårsol och sensommarsol i söderläge, kan det innebära att det under maj och augusti månad blir en minskad verkningsgrad på 50% under halva skoldagarna. Vi tänker oss bara som en hypotes att den minskade verkningsgraden är ”bortfall i lärande” för att eleverna och läraren blir trötta och okoncentrerade när temperaturen stiger mot 30 grader. En skolklass kostar lika med andelen av skolbudgeten, dvs hela skolans kostnader delat på totala antalet klasser. Vi tänker oss att en klass därmed kostar en och en halv miljon. ”Produktionsbortfallet” är då hälften av 50%, 20% av skoltiden (två måndader av tio) gånger klasskostnaden, vilket ger ett årligt bortfall värt 75tkr. Under klassens 10 år i skolan är bortfallet värt 750tkr, men klassrummet står troligen oförändrat under en period av 30 år och drabbar flera klassomgångar. Kostnaden över klassrummets livslängd skulle då uppgå till 2250tkr alltså över två miljoner!
Det kanske inte går att räkna så men OM man nu blott skulle kunna tänka sig att göra en hypotetisk kalkyl av detta slag, och ställa den beräknade kostnaden mot kostnaden att från början sätta upp markiser så blir det ändå meningsfullt. Om markiserna kostar 40tkr eller i vart fall under 75tkr så har man tjänat in kostnaden och sett över åren blir vinsten betydande.
Poängen i det hypotetiska räkneexemplet är att det inte spelar någon roll hur bra skolhuset är i övrigt om någon enstaka faktor innebär begränsningar i möjligheterna att fungera fullt ut. Det gäller att välja rätt i kvantiteter och kvaliteter så att kedjans alla länkar är ungegär lika starka. En enda svagare länk kan innebära att värdet av kedjan i övrigt minskas.
Därför är grundtanken att man väljer rätt och att man vet vad man skall välja rätt i, räknat i kvantiteter och kvaliteter.
Ju mer man bygger, desto mer kostar det i investering och drift. Desto mindre pengar i plånboken för andra kostnader. Och tvärtom ju mindre man bygger, desto mer pengar över till annat. Ju mer balanserade kvalitetsval till balanserade kostnader, desto mer pengar till annat.
Kvantiteter i skolhusen kan handla om totalarea i förhållande till antal elever, area för lokaler för undervisning i förhållande till total area, utnyttjandegrad av olika slags lokalareor, kostnader räknat per olika enheter area i investering, reinvestering och underhåll, och mycket annat.
Kvaliteter i beståndet handlar om att välja ytbeklädnader och system i fastigheten som ger mervärde utifrån verksamhetsperspektivet eller den pedagogiska kärnverksamheten. Här definieras vilka standards som gäller idag och vad man vill formulera för framtiden. Hur ser det ut med exempelvis golvmaterial som ger ekonomi i underhåll och daglig drift. Hur ser man på val av inventarier som möbler och annan utrustning. Vilka system för säkerhet, kommunikation, styrning av värme och ventilation, akustiska egenskaper och miljöpåverkan i skolan och världen i stort, och allt annat man har att ta ställning till när man bygger ett hus och inreder det för verksamheten.
Pedagogisk personal är inte alltid så kunniga i att göra dessa avvägningar. Den estetiska och tekniska kompetensen är inte alltid så bra på bedömningar som rör den pedagogiska användningen av lokaler. Bygger man inte en bro mellan dessa kompetenser, så finns risken att skolhuset kommer att innebära begränsningar till men för verksamheten.
