Den tänkta organisationen för skolan är också ramen för skolhusets utformning. Vet man hur skolan skall fungera, så kommer man att veta en del om hur huset borde utformas.

Skolans grund för organisation av lärande 

Hur skall undervisningen eller lärandet organiseras? Om vi nu grundat oss i en uppfattning om vad kunskap är, så fortsätter vi att tänka oss en organisation för hur kunskap blir till i elevernas medvetanden.

Om man betraktar omvärlden så finns det lite olika grunder att utgå ifrån.

 

Klass

Vi har den traditionella klassorganisationen med klassrum, hemrum eller ämnesrum beroende på elevernas ålder. Om vi kommer till ett gammalt kloster hittar vi säkert ell klassrum som inte väsentligt avviker från dagens bild. Vi kommer att känna igen oss. En del hävdar att detta koncept bör byggas bort och ersättas med något annat. Här menar vi att grunden kan utvecklas och behöver inte dömas ut på förhand. Det beror mer på hur vi arbetar med en klass som organisatorisk grund och utifrån denna kan individualisera, engagera, osv. Denna grund kan se ut på många sätt. Lärarna har ämnessalar som eleverna går runt emellan. Eleverna har hemrum som lärarna går runt emellan. Eller en kombination, det finns vissa ämnesrum men eleverna har huvuddelen av undervisningen i sina hemrum.

Arbetslag

Vi har enheten eller arbetslaget som kan vara större eller mindre. Här kan vi finna lite olika varianter. Även klasskoncept men att klasserna förs samman i enheter/arbetslag. Ibland flyter modellerna ihop så tillvida att en grupp av klassrum blir en enehet, men egentligen utgår ifrån en klassorganisation. Den andra ytterligheten är att man utgår ifrån en större grupp elever som gemensamt förfogar över ett antal rum av varierande storlek och ofta har en studiehall eller hemvist som gemensam. Några av dessa samlar väldigt många elever för att få ett underlag för personal i alla ämnen.

Uifrån någon av dessa grunder förfogar klasserna eller lagen gemensamt för hela skolan över vissa resurser som indrottshall, slöjd- eller hantverkssalar och annat som inte arbetslaget eller den enskilda klassen utgör tillräcklig grund för.

Klass eller arbetslag

Oavsett om vi utgår ifrån en klass eller arbetslag kommer det att fungera så att klassen samlas i grupper av klasser som kommer att utgöra ett arbetslag. Utgår vi istället från arbetslag kommer arbetslagets större mängd elever att delas in i mindre grupper, mer eller mindre permanenta eller flexibla.

Här kan man fundera lite över om det spelar någon roll. Vi tycks hamna i mindre grupper som blir klassliknande i alla fall?

I några fall som med konceptet ”Skola 2000” kan man se en tendens till att rummen för de mindre grupperna som avsåg att bryta traditionen med undervisning i klass, tenderat till att verksamheten trycker in en mindre klass i ett grupprum. Plötsligt finsn då ett glapp mellan huset och organisationen som tenderar att skapa svårigheter. Jag vill här inte förorda det ena eller det andra, men det finns en uppenbar risk att om man bygger ett hus för en organisation som verksamheten inte är mogen för, riskerar man att jobba i motvind.

Skolans ekonomi

Ett problem i med grupperingar och organisation, är att skolans ekonomi ger vid handen en viss lärartäthet. Den kommer inte att öka under de närmaste åren. Inom 15-20 år kommer antalet äldre att vara långt fler och eleverna likaså fler samtidigt som de som finns däremellan och som arbetar och ger resurserna färre. Det blir en dragkamp mellan skola och äldraomsorg om kommunens resurser.

Grupperingarna måste alltså hållas inom marginalerna för antalet elever per lärare. Om man utgår från annat i blindo kommer det att innebära att antingen skall elever under del av dagen klara sig utan lärare vilket i sig innebär att eleverna måste skolas in i procedurer som gör att de klarar detta. Eller så blir konsekvensen att grupperna blir större än man från början planerat.

Min erfarenhet är att man ofta ändå bygger salar för ett mindre antal elever än vad ekonomin tillåter. Halvklass slöjd, hemkunskap eller andra ämnen är väl inarbetet och innebär att även om man arbetar med teori, så gör man det i halvklass, medan man lär sig läsa i helklass.

Det finns säkert många begåvade sätt att uforma en organisation, men det handlar då om att vara konsekvent i utformningen av huset i enlighet med organisationen, och försäkra sig att den ryms inom de ekonomiska ramarna.

Mängden elever i en grupp

Forskning om klasstorlekar har mig veterligen inte kunnat visa att det händer avgörande förändrinar i spannet 20-30 elever. Först när man kommer under 10 börjar man se att något händer. Vi kan klart förutsäga att staten eller kommunen, inte kommer att ge oss ökade resurser för att kunna bilda så små permanenta klasser.

Vidare finns en annan problematik och det är hur många relationer som kan uppstå i en grupp. Det finns en matematisk formel för detta. Antalet elever gånger samma antal minus 1, genom 2.

N*(N-1)/2= antalet relationer

Av detta följer att ökningen av antal relationer från 2 elever upp till 10 ser ut så här:

Antal elever

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Antal relationer

1

3

6

10

15

21

28

36

45

Från 10 upp till 100 ser det ut så här:

Antal elever

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Antal relationer

45

190

435

780

1225

1770

2415

3160

4005

4950

Från 10 till 30 tiodubblas antalet relationer, och hundrafallt fler upp till 100. Här står vi inför ett problem. Skolan kommer inte att ha råd med att ha mindre grupper än idag på en lärare, möjligen att man kan vara fler på en grupp om 30 vissa tider under dagen. Men att grunden skulle bestå i en organisation på 10 elever per lärare framstår mer som en utopi. Samtidigt är det svårt att ha fungerande helgrupper som börjar närma sig 100 om vi inriktar oss på arbetslag. En lokalutformning med upp till 100 elever som delar ett arbetslagsutrymme kräver ytterligare uppdelning om det skall fungera. Den stora gruppen måste delas på ett eller annat sätt i mentorsgrupper, klasser eller något liknande. Vi kommer tillbaka till någon form av klassbegrepp även om vi skulle utgå ifrån arbetslag som grund.

Sedan kan man också fungera över hur stor en skola kan vara utan att man tappar greppet. Flera stora skolor, gymnasieskolor som haft det stökigt har med framgång ofta klarat av stöket genom att dela upp i enheter om 100-200.

Antal elever

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

Antal relationer

4950

19900

44850

79800

124750

179700

244650

319600

404550

499500

Medan 200 elever genererar ca 20 tusen relationer blir 1000 elever en halv miljon.

Det kanske inte är en tillfällighet att skolor som är mellan 600-800 tenderar till att dela in i arbetslag eller liknande på 100-150 genom att klasser samlas 3-5 i mindre enheter, eller tvärtom att man delar in skolan i enheter om 100-150 som blir 3-5 grupper? Det tycks vara en balans för den rådande ekonomin i landet. Kanske även styrd av nuvarande lokaler som verkar domineras av klassrum mellan 55-60 kvm.

I grunderna för organisation hur ansvar fördelar sig från rektor till biträdande rektorer och vidare till varje arbetslag och hur arbetslaget i sin tur delas upp i mentorsgrupper är en central fråga för organisationen som grund för husets utformning.

Jag har sett försök med öppna studiehallar som hemvist där 70-100 elever skall samsas. Det är inte lätt att hantera och kräver en högre personaltäthet än en klass i ett klassrum. Vi skall också komma ihåg att en del elever behöver mycket tydligare strukturer än andra. Får de inte det, kommer de att störa verksamheten för alla. Struktur som bygger på ”egen planering” är svår att åstadkomma ju större gruppen är. På samma sätt är det svårt för lärare att arbeta många tillsammans och enas kring gemensamma förhållningssätt. En organisation med arbetslag där 6-7 lärare ansvarar för 100 elever kan jämföras med en arbetsplats där tjänstemännen sitter och jobbar 100 tillsammans med 5-6 chefer som utövar ledarskap i grupp. Finns en sådan motsvarighet överhuvudtaget? Om inte måste man fråga sig varför och om det är rimligt att antaga att den bara skulle vara lämplig för barn.

Organisationens utveckling över tiden

Ibland tar man ett stort kliv framåt och bygger ett hus för en organisation som motsvarar en vision en arbetsgrupp av visionära pedagoger varit med om att ta fram. De ”vanliga lärarna” som sedan är de som skall arbeta i huset, hinner inte med och känner sig ovana och anpassar organisationen i huset till vad man är van vid.

Å andra sidan kan huset begränsa kommande utveckling. Om man bara bygger ”traditionellt”, vad nu det kan stå för, så kan utvecklingen stå stilla. En tredje väg är då att bygga så att dagens invanda organisation pasar in men även se hur organisationen kan utvecklas över de närmaste 20 åren i samklang med huset. Frågan då är hur man kan bygga ett hus som kan utvecklas i små steg över tiden utan att kräva annat än förändringar i inredning och kanske smärre ombyggnationer.

Idag är klasser den grund som oftast används som grund för en skolorganisation och då menar jag att man inte kan blunda för det i ett skolhusprojekt. Det sägs ofta att klass är något som bör brytas upp för att möjliggöra läroplanens pedagogiska intentioner med verksamheten. Jag tror inte att man behöver låsa sig på det sättet. Oavsett om man utgår från arbetslag eller klass kan man fundera mera över hur dessa två begrepp kan ligga till grund för en utveckling över tiden där de inte konkurrerar utan kompletterar varandra så man inte låser lokalerna för antingen det ena eller det andra.

Om detta återkommer jag i en annan artikel där jag skall ge exempel på ett sätt att hantera en större klass på 25-35 elever under ledning av en lärare. Den kommer att återfinnas på en annan plats: www.classroommanagement.se