Ett program för skolhus har funktionen att beskriva lokalerna idag i termer av kvantiteter och kvaliteter.

Det handlar om totala areor liksom delar uppdelade på olika kategorier eller typer man kan se i beståndet. Vidare vad dessa kostar att hyra eller äga, liksom att drifta och underhålla. Men det handlar också om att se på vad sätt kvantieterna innehåller kvaliteter för skolans syfte att uppnå utbildningsmål.

Inte alla huvudmän har kunskap om vilka kvaliteter i lokalbeståndet det är som understödjer den pedagogiska verksamheten, eller kanske till och med hindrar, eller varken eller, alltså kostar utan att vara till nytta alls.

Ekonomi betyder hushållning och ekonomiska begrepp är produktivitet och effektivitet. Produktiviteten är nära förknippad med kvaniteter där man kommer fram till vad kostnaderna är per kvadratmeter eller elev. Priset per producerad enhet. Effektivitet är vad kostnaden för att producera nytta i ett målperspektiv, vad man får för pengarna i den pedagogiska verksamheten.

Programmet beskriver allt detta under många underrubriker. Det kan handla om den totala ekonomin men även om detaljer som lokalernas akustiska miljö. De flesta i verksamheten vet inte om hur lokalerna fungerar akustiskt. Kanske har man på känn när något inte fungerar, men vet man hur man utnyttjar den inbyggda akustikfuktionen i huset och alla rummen? Genom att programmet beskriver sådana funktioner så fungerar också programmet som en gemensam plattform för den kompetens man vill vidmakthålla på olika nivåer hos en huvudman.

Programmet är alltså dels en inventering hur det ser ut liksom att från en sådan plattform beskriva hur man vill utveckla skollokalerna. Totalt fungerar då programmet både utåt och inåt som en kommunikativ plattform.Utåt för att beskriva vad man vill utveckla för kvaliteter gentemot leverantörer av olika kategorier, inåt som en inventering och beskrivning som fungerar som en lärobok för den gemensamma kompetensen på olika nivåer.

Läraren kan bli medveten om hur exempelvis akustik påverkar rummet och hur man kan medvetandegöra sig själv om sina egna lokaler och använda sig av dem snarare än att bli motarbetad.

Ett program sätter man inte samman på en kafferast. Det tar år att komma fram till ett underlag som har den funktion som beskrivs i denna artikel. Men bara att börja samla kunskap ger ett påtagligt språng och kan motverka resursslöseri i form av nybyggen som kanske inte ens behövs eller heller inte blir bra utan bara blir upprepningar av tidigare misstag.

Finns då redan inte detta hos huvudmännen? Jag tror att allt i och för sig finns. Det är möjligt att vissa fakta saknas, men frågan är mer hur underlaget är sammanställt, om det finns samlat och om man har analyserat underlaget på ett sådant sätt att det kan få funktionen av ett program? Inte då bara för ledningen utan även för de som dagligdags använder lokalerna.

Pröva dig själv vad du vet om dina lokaler utifrån dessa frågor? Vet du? Finns det nedtecknat i skrift?

Känner man till totala arean av lokalbeståndet och hur det fördelar sig på skolenheter eller typareor som exempelvis undervisningsyta, kommunikationsytor, ytor för speciella funktioner, tekniska utrymmen för skötsel och drift, samnyttjade funktioner som andra är med och betalar, samt kostnaderna för dessa i delar och totalt i form av drift, kapital och underhåll? Vet man om dessa kostnader är rimliga bereonde på vad man får ut av dessa i förhållande till den pedagogiska verksamhetens mål? Är lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna rimliga? Hur kan kostnaderna jämföras mellan olika enheter såväl som med andra huvudmän?

Hur ser bygggandernas tekniska värde ut för totalen och den enskilda byggnaden? Är fastigheterna inspekterade från grund till tak med allt vad där finns av stammar för el och vvs, olika material som täcker ytor som golv väggar och tak inifrån och ut och tvärtom? Finns det allvarliga problem med fukt, mögel, andra problem som omtalas av personal som källor till ohälsa som ingen ännu utrett? Vet man fastigheternas värde och hur värdet underhålls över tiden, om det ökar, är oförändrat eller minskar och därmed om man skjuter ett underskott framför sig som kan underminera ekonomin? Finns avskrivningsplaner liksom underhålls och reinvesteringsplaner för total och per objekt? Finns det en planering över tiden hur beståndet anpassas till befolkningsutvecklingen?

Hur specificeras vilka system och material som skall väljas eller undvikas i fastigheterna och inventarier med tanke på miljö i termer av ljus, luft, akustik, värme, hälsa m.m. Hur är befintliga lokaler kartlagda i detta avseende? Är belysningen eller dagsljuset i lokalerna i nivå med de målvärden som sätts med tanke på ljusnivå, ljusfördelning, ljusfärg, bländning, skuggor och reflexer ? Sker periodiskt utbyte av lysrör i takt med att de tappar effekt? Är det termiska rumsklimatet och luftomsättningen tillfylles vid olika utomhusväder och kan det anpassas till den aktivitet som pågår i rummet beroende på antal människor, stillasittande eller rörelse osv? Är den akustiska miljön bra och anpassad till rummets funktioner? Är den känd på plats så att man vet hur rummet fungerar med förstärkning av tal renom reflektorer eller tvärtom dämpning genom absorption?

Vet de boende i skolhuset om hur de skall använda, styra och sköta system och material som huset är uppbyggt av? Finns det en medvetenhet om hur man exempelvis skall möblera rum så att man förstärker effekter av ljus, ventilation och värme, akustik, osv samtidigt som möbleringen styrs av behov av arbetsformer utifrån pedagogiska motiv? Städas och sköts materialen på ett ekonomiskt sätt?  Fungerar huset i sin helhet så att man har en bra balans mellan säkerhet och tillgänglighet i lås- och larmsystem? Är rum med särskilda funktioner ordnade så att de är enkla att använda, tillgängliga och lätta att anpassa till olika målgrupper? Är den pedagogiska organisatonen i balans med husets utformning? Har personalen den kompetens som huset är utformat för?

Är omgivningen kartlagd så att viktiga resurser i närmiljön tillvaratas? Är skolgården planerad så att den är en förlängning av det pedagogiska rummet i skolhuset? Stöjder den säkerhet mot inbrott eller skadegörelse samtidigt som den är trivsam och estetiskt tilltalande? Hur ser trafikmiljön ut när det gäller unga och gamla människor som kommer och går liksom tramsporter till och från skolan?

Finns inventarieförteckningar för allt vad som finns i husen med avskrivningsplaner liksom återanskaffningsplaner? Har enheterna likvärdiga förhållanden eller är skillnaderna stora beroende på om de är nya eller gamla? Är detta en återkommande konstruktiv diskussion vid budgetarbetet? Har man framförhållning på så vis att man förnyar teknik som IT och annat i takt med utvecklingen i omvärlden? Vid inköp av nya inventarier – finns det specifikationer som beskriver de kvaliteter man har goda erfarenheter av sedan tidigare?  ..och tvärtom, har man därmed undvikit att upprepa misstag med sämre material som inte fyller de krav på funktioner som kan ställas?

Vet vi hur eleverna upplever skolhuset och skolgården? Är de delägare i sin skola och vårdar den eller finns det uttryck för motsatsen? Uppmuntrar utformningen av huset till ansvarstagande eller tvärtom? Finns skolans värdegrund inbyggd i väggarna liksom skolans önskvärda kultur? Eller sitter det annat i ”väggarna”? 

Hur är området skolan finns i till sin karaktär? Förekommer segregering, arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet i högre grad än genomsnittet i kommunen som också skall beaktas vid planering?

Är varje kvadratmeter nyttig för den pedagogiska verksamheten och ekonomiskt rimlig, igår,idag och imorgon? Är inventariernas funktion till stöd? Används hus och inventarier optimalt?

Om du vet svaren på alla frågor,och om de finns nedtecknade på ett strukturerat sätt har du ett bra underlag för kommande beslut om hur skollokalerna skall förvaltas, underhållas, utvecklas i takt med den pedagogiska verksamheten. Om inte, är det dags att börja.

Under avsnittet skolhusplanering fördjupar vi oss under rubriker som följer av de olika frågeställningarna. Välkommen att gå vidare och läsa mer!